Skip to content
Stolt, självsäker och stridslysten – tre ord som ekar i mitt huvud efter att jag nyligen kommit hem från årets upplaga av Organisationsdagarna. Det är en otrolig och helt unik upplevelse att sova, äta, slåss och arbeta tillsammans med fanatiska nationalsocialister under två nätter, samtidigt som man som ny medlem inte kan förmå sig förstå att inte fler, ja varför inte samtliga, nationella i Norden vill dela en sådan upplevelse med oss.
Ni som tidigare har läst mina texter kanske vet att jag nyligen blev aktiv i Nordiska motståndsrörelsen efter att under ett antal år ha arbetat för Sverigedemokraterna. Jag vill med denna text belysa några av de väsensskilda upplevelser och intryck som man får som aktiv i de två olika organisationerna, mer specifikt skillnaderna när det kommer till de rikstäckande evenemangen.
Gemenskap vs rangordning
För det första skulle det aldrig komma på fråga att en högt uppsatt sverigedemokrat sätter sig vid samma bord som en reguljär medlem. Under mina å
23/7 skrev Nordiska motståndsrörelsens valkandidat i Örkelljunga, Marcus Hansson, en kommentar för Nordfront under rubriken Ljuger Alternativ för Sverige? Hansson tog bland annat fasta på att Alternativ för Sverige hävdar att de är det enda partiet som har ”aktiv återvandring på sitt program” och en ”heltäckande politik för att rädda det svenska folket”.
Alternativ för Sveriges retorik är i bästa fall vilseledande, i värsta fall direkt lögnaktig, varför Hansson i sin artikel föreslog en debatt mellan Nordiska motståndsrörelsen och Alternativ för Sverige för att reda ut denna och andra frågor.
Behov av att reda ut frågetecken
Nordiska motståndsrörelsen anser att det finns ett behov av att Alternativ för Sverige redogör för sina ståndpunkter där de är otydliga eller mångtydiga. Vi anser också att de har ett ansvar att klargöra vad de vill inför de nationella som avser att eventuellt rösta på dem eller på andra sätt lägger tid och resurser på dem.
Det
Motståndsrörelsen ställer upp i årets kommunval i Örkelljunga. Därför passade Näste 3 och en del andra kamrater från angränsande nästen på att dra igång sin valkampanj rejält då det skulle vara marknad och andra festligheter i byn. Presstalesmannen Sebastian Elofsson och den flitige skribenten Marcus Hansson är de två namn som representerar Nordiska motståndsrörelsen i kommunen och de var givetvis på plats under helgens aktioner.
På fredagsmorgonen sammanstrålade aktivister och började genast med att sätta upp ett valtält. Motståndsrörelsen hade förannonserat och ansökt om tillstånd för att hålla torgmöten för att locka ännu fler intresserade åskådare, vilket polisen godkänt. Eftersom att Örkelljungadagarna pågick behövde även kommunen godkänna ansökan. Kommunen avslog dock ansökan samma dag och menade på att Motståndsrörelsen inte var välkomna någonstans i byn och därmed gäller inte heller fri åsiktsyttring.
Intresserade förbipasserande.
Detta hindrade självklart inte Mo
Under onsdagskvällen cyklade Mikael mot badhuset i Skärholmen tillsammans med sin 12-årige son. Ett kriminellt gäng som säljer knark helt öppet utanför badhuset ropade något åt Mikael, varpå han vänder sig om för att konfrontera dem. Mikael hade länge stört sig på kriminaliteten i området, dödskjutningarna och hur allt blivit i Sverige. Det hela slutar med att en ur gänget tar upp en pistol och avrättar Mikael mitt framför ögonen på sin son.
Avrättningen av Mikael tjänar som en påminnelse om vilken verklighet vi lever i. Ett land där det blivit vardagsmat att svenska kvinnor gruppvåldtas, där förnedringsrån av svenska ungdomar sker regelbundet och där ockupanterna numera avrättar vanliga medborgare om någon ifrågasätter deras verksamhet.
Efterspelet är lika väntat som äckligt och floskelartat från de som är direkt ansvariga för dessa dåd. Nu kommer krokodiltårarna, bortförklaringarna och rop på ”hårdare tag” från de som möjliggjort och fortfarande möjliggör dessa brott mot svensk
Fredrik Vejdeland anslöt sig till Nordiska motståndsrörelsen, eller faktiskt Svenska motståndsrörelsen som det hette på den tiden, endast några år efter organisationens bildande 1997. Idag ingår han sedan länge i dess riksråd där han har rollen som politisk strateg. Som Nordisk Radios chef är han sedan fem år ansvarig för Motståndsrörelsens och andra sympatiska nationella radiosatsningar. Dessförinnan drev han den idag väletablerade nättidningen Nordfront under publikationens fem första år.
”Radiobossen” Vejdeland är också känd som ”Herr HMF” – ett smeknamn kommet av ett antal domar mot en ståndaktig förkämpe för yttrandefriheten. Med sin förmåga att genom åren kombinera ett familjeliv, där åtta barn ingår, med stora och ständigt pågående insatser i kampen för vårt folks överlevnad – bland annat som chef, skribent, talare, programledare, redaktör och levnadsglad inspiratör – har Herr HMF genom åren bevisat sig för alla nordiska frihetskämpar.
Vill du göra en kort pr
Motståndsrörelsen har i flera olika sammanhang den senaste tiden varit utsatta för en stor smutskastningskampanj i etablerad media där våra medlemmar målas ut som kriminella. Våra fiender försöker att skrämma bort anhängare ur de bredare lagren av folket genom att påtala att våra medlemmar i högre utsträckning är dömda för diverse brott än andra människor. Stämmer detta eller är det regelrätta lögner?
Sanningen är faktiskt att våra aktiva medlemmar i högre utsträckning är dömda för brott än medelsvensson, men också att det i de flesta fall finns mycket goda anledningar till det som inte framgår i smutskastningskampanjerna. Låt mig förklara.
Vi är en oppositionsrörelse, ja faktiskt den enda organisationen i hela Norden som går i total klinch med den rådande makten och dess förstörelse av vår nation. Man kan dessutom utan att överdriva påstå att vi nått viss framgång med detta.
Mycket få människor i maktposition oavsett var någonstans i världen de befinner sig vill släppa de
En medlem från Kampgrupp 204 i Näste 2 var i centrala Mariestad för att föra ut Nordiska motståndsrörelsens budskap genom klistermärkesuppsättning. Folkförrädaren Jimmie Åkesson var på plats för att skriva autografer under ett blixtbesök i staden, därav så förde medlemmen ut Nordiska motståndsrörelsens budskap.
Allt medans Åkesson skrev autografer så klistrades det för fullt i centrum. Det blev lite tumult då rasfrämlingar kastade ägg på polisens bilar. En rasfrämling greps av polisen. Foto togs av medlemmen och rasfrämlingarna gick fram och krävde att fotona skulle raderas, vilket självklart inte gjordes. Polis tillkallades och de försökte ta kameran, men medlemmen stod på sig och gav inte vika för statens lakejer.
Under allt skrik från rasfrämlingarna så kom det fram några nordiska män och ställde sig på medlemmens sida. Till slut så skingrades alla och medlemmen talade med de nordiska männen som fick klistermärken och visitkort från Nordiska motståndsrörelsen. Förhoppningsvis så får
